Besvär och resultat

2. brännande smärta vid urinering,

3. minskad sexualaktivitet

4. urinsyreförhållandet som kan ge utdragen smärta i testiklarna

Uppkomst och förlopp

 Det är en helt normal process att prostatan blir större med åren. Oftast är detta godartat. 50 % av 50-60-åringarna har förstorat prostata.  För 60-70-åringarna stiger detta till 70 % och för 80-åringar får en räkna med att 80 % har förstorad prostata.  Vi har här talat om godartade förstoringar.

Män under 40 löper en ringa risk för prostatacancer, 01 %, eller 1 på 10 000.

Män mellan 40 och 59  har 2,58 procentig risk ( 1 av 40 män),  och män från 60-70  24,76 %, ( 1 av 7 män). För män över 80 år är det liten vits att behandla; i en del fall kan livskvaliteten ändras till  det sämre genom behandling.

PSA som söktest  för tidig diagnos.

Söktestet för prostatacancer är PSA - värdet. (Prostata Specifik Antigen)

Denna antigen bildas i prostatan och finns i vätskan som transporterar spermier. Därutöver har PSA  möjlighet att hålla säden flytande.

PSA mäts i nanogram per milliliter, förkortas till  ng/ml. Normalt PSA-värde är 0-3,9 ng/ml. Normalt betyder detta att det inte finns någon cancerrisk, fastän det finns undantag.  Vid PSA-värden från 3,9 - 10 ng/ml kan det förekomma problem hos patienter, t. ex. inflammation eller infektion.  Vid godartade prostataförstoringar  eller  cancer är det svårt att bedöma utifrån PSA-värdet.

Värden från 10-19,6 signalerar en förhöjd PSA-nivå. Detta kan normaliseras av lämpliga phytoterapier.  Värden över 20 pekar starkt på cancer och undersöks i regel genom provtagning.

Trots osäkerheten borde alla män mellan 50 och 70 göra en prostatatest. En plötslig ökning av PSA inger misstanke.  Man får dock inte låta sig invaggas i tron att enbart PSA - värdet  är det som gäller för prostatacancer.  Värdet från 2 eller 3  PSA-mätningar ger inte en säker bild  över tillståndet. 

Det kan signalera cancer även om ingen cancer finns.  Det kan få farliga följder om man räknar PSA som det enda man förlitar sig på. 

Trots detta  är PSA-värdet det man använder för tidig diagnostisering av prostatacancer. Nackdelen är att detta test inte är 100 %igt korrekt.   Testet kan inte skilja mellan cancer och prostataförstoring.  Två av tre med prostataförstoringar har ingen prostatacancer enligt statistiken.  De blir trots detta ofta opererade i onödan.  Å andra sidan kan män med normala PSA-värden ha prostatacancer.  Om man enbart förlitar sig till dessa punkt-mätningarna ligger man illa till.  Det finns obetingat andra symptom och iakttagelser  därtill, som kan ge information om prostatacancer.

 Förhöjda PSA-värden utan att  prostatacancer föreligger.

 Många faktorer, som inte innebär någon cancerrisk,  leder till förstorad prostata. Till exempel:

Sexuell  aktivitet eller ejakulation  inom 24 timmar före testet.  För att vara på den säkra sidan  skall man inte ha någon sädesavgång  inom 48 timmar före PSA- testet.

Vid en godartad förstoring kan PSA-värdet svänga och stiga temporärt.

Vid en prostatainflammation stiger PSA-värdet alltid, även om det inte föreligger cancer.

Vid alla genitalsjukdomar stiger PSA-värdet  utan att prostatacancer finns. 

Genom den rektala fingerundersökningen som läkaren gör genom att trycka på prostatan via analöppningen,  blir PSA-värdet förhöjt under en vecka.  Genom detta test letar läkaren efter knölar i prostatan.  Tyvärr känner han knölar endast på den sidan av prostatan som vänder mot ändtarmen. Han kan alltså inte ta reda på hela prostatans tillstånd.  Denna osäkra metod är alltså inte tillräcklig för en fullständig bedömning av prostatans tillstånd.

Vid varje provtagning, biopsi, kommer en dramatisk ökning av prostatan. Det tar månader för prostatan att återhämta sig.

Livsfarliga provtagningar.

Vidare måste man räkna med en förhöjd  cancerrisk  vid varje provtagning, genom att själva biopsin kan få prostatatan att bete sig som om den hade cancer.  Under provtagningen genomborras prostatan av provtagningsröret och metastaserna kan obehindrat tränga ut i kroppen genom blödningen.  Efter ett halvår kan hela kroppen vara översvämmad av metastaser.  Eftersom urologen inte från början kan utesluta prostatacancer, är detta ingrepp livsfarligt.  Även om det inte finns någon prostatacancer sticker läkaren nålen genom ändtarmsväggen in i prostatan.  Från tarmbakterierna får man då ofta en prostatainfektion så att patienten måste inta profylaktisk antibiotika.

Ofta suger man ut 6, ibland 12, vävnadsprover från prostatan med påföljd att patienten blöder mycket  och att det blir ärrbildningar  när såren läks. Dessa ärr kan utvecklas till prostatacancer. Trots allt detta är biopsi och PSA-test en ” conditio-sine-qua-non”, vilket betyder: Ett genom lag föreskrivet villkor för läkaren innan han får göra en prostataoperation. Varje urolog är genom lagstiftning tvingad att genomföra dessa tester, fast det borde vara kriminellt att göra testet, är det straffbart att underlåta att göra dessa tester. Vidare måste bindvävsmanteln runt prostatan undersökas, och varje patolog kan, beroende på erfarenhet, komma till olika resultat.  Hos 20-30 % av de undersökta männen ställs en felaktig positiv diagnos. Alltså konstaterar man cancer där ingen cancer finns.

Av detta faktum kommer både för patient och läkare en samvetskonflikt, varmed jag är av den uppfattningen att - om man överhuvudtaget skall låta sig opereras - inga prover  ska tillåtas före operationen, eller om de anses absolut nödvändigt, skall de åtminstone utföras med speciellt infektionsskydd. Ett mindre antal urologer håller med om detta.  Det patologiska resultatet avgör om  mannen skall låta sig opereras eller inte, även om 25-30 % av diagnoserna visar sig vara felaktiga.

Den anslutande operationen är ett radikalt ingrepp, en ektomi, i prostatan. Den kan inte utföras utan risker. De flesta män som opereras förlorar potensen varigenom livskvaliteten blir lidande.  Därutöver kommer ofta inkontinens som gör att männen måste gå omkring med blöjor för resten av livet. Hos en del män tas även testiklarna bort, kvinnliga hormoner tillsätts, genom vilket dessa stackars män får bröst och menopausbesvär, värmevallningar och svettningar. Med tanke på alla dessa fakta är det rentav groteskt, att männen låter sig föras till slaktbänken som får, utan att veta hur deras livskvalitet  kommer att försämras.

För att förebygga besvären av en förstorad prostata eller om förhöjt PSA föreligger, har man under mer än 50 år visat att elixir på renfana har varit bra. I alla dessa fall kan man förvänta sig att en kur med renfaneextrakt har en gynnsam inverkan på symptomen.

Recept på renfaneelixir.

50 ml renfanesaft taget på våren. eventuellt renfanetinktur, i 500 ml biologiskt vitt vin.

Under tre månaders tid tar man 1 - 3 likörglas per dag..

Efter dessa 3 månader mäter man PSA på vanligt sätt.  I de flesta fall får man en sänkning av PSA. Under alla omständigheter kommer elixirkuren att ge en förbättring av  prostatabesvären. Framför allt får de nattliga toalettbesöken lägre frekvens. Vattenavgången kommer att förbättras,  av urinblåsan blir mer effektiv och blåsans slutmuskel blir starkare.  Efter denna kur är det lämpligt med ett uppehåll på 4-veckors. Under dessa pausveckor får man inte inta nässelpreparat respektive preparat från  sågpalmsbär, Sabal serulata.

Vidare bör man en gång per år ta en kur med vattenlinser för att förhindra prostatacancer.  Man kan också förbättra situationen för prostatan genom kost med dinkelvete, frukt, grönsaker, mindre av kött och djurfett samt minskat intag av friterad mat som pommes frites och liknande föda.

En timmes promenad per dag är också bra.

Regelbunden sexualverksamhet minskar risken för prostatabesvär

Kliniska studier har visat att regelbunden sexualaktivitet likaledes hjälper till att förebygga prostatacancer, därför att medan safterna flyter kan inte prostatan förstoras så lätt.

JAMA- Journal of American Medical Association, 7. april 2004,  såväl som studier i Australien, offentliggjorde att män i åldern 20 - 50 år  som ejakulerade regelbundet löper mindre risk för prostatacancer.

Översättning  från Hildegard-brev nr 51, oktober 2005 Gunnar Solås,  Magnet&Hälsa AB
Ur Förderkreises Hildegard von Bingen, Konstanze 

Kommentar: 

Utöver vad som framgår i länken Renfana är enligt Nybloms Hälsoflora den viktigaste beståndsdelen kiselsyra, ( i Centraleuropa är giftig thujon vanligast), därefter flavoner, bitterämnen, garvämnen och i roten inulin. De som har magsår bör inte medicinera med renfana, ej heller små barn, gravida kvinnor eller äldre personer. Eftersom prostataproblem oftast drabbar äldre män bör åtminstone de av dem som samtidigt lider av magproblem vara försiktiga.
      Den som är intresserad av var det elixsir som används i Tyskland kan köpas kan  vända sig till Birgitta Holmer för närmare upplysningar (se länk!). Eftersom renfanan harr antiseptiska egenskaper verkar det troligt att den kan påverka prostatan på ett positivt sätt.
     Det kan konstateras att sädesvätskan förändras i konsistens och utseende med stigande ålder ( blir mer transparent ) Det sägs däremot inte varför och om dess förändrade substansuppbyggnad har inverkan på potens respektive prostatakörtelns förändringar. Förhoppningsvis finns det kanske någon bland de som läser denna artikel någon som kan ge besked i denna fråga.

Torsten Schönfeldt