Inledning

Hoten mot vår hälsa har förändrats under årens lopp. För inte så länge sedan var difteri och tuberkulos livshotande farsoter i vårt land. Nu har vi HIV, AIDS, Alzheimers och en mängd vällevnadssjukdomar. Möjligheterna att lindra och bota har blivit avsevärt bättre men sjukdomarna ökar också både i komplexitet och i antal.
     Situationen inom dagens sjukvård är inte bra. Först skrotade man på regeringens order ner sjukvården. Det skedde främst genom omorganisationer och personalinskränkningar, vilka i första hand drabbade vårdpersonal på avdelningar och mottagningar. Eget kostnadsansvar blev ett modeord och varje avdelning skulle "leka affär" och arbeta mot budget. Varje sjukdom skulle vara botad inom ett visst antal dagar annars blev det "minus i kassan". Personalen knäade under arbetsbördan, men tvingades till tystnad.
     Den ökande specialiseringen inom medicinen har också inneburit att allt fler kan mycket mer om delar av vår kropp. Remisstvånget har medfört att först måste man möta en allmänläkare som ska avgöra om vi får träffa specialisterna. Därefter får vi i bästa fall ställa oss i kö för att få komma till den läkare som är bäst skickad att bota vår krämpa.
     Vårdansvariga sitter nu i en rävsax. Landstingen betalar överkostnader till ambulerande läkare och sköterskor. Utländsk kompetens importeras och utbildas för att täcka personalbristen. De som påtvingats arbetslöshet och omskolning saknar motivering för att komma tillbaka till vården. Högkostnadsskyddet har urvattnats så att sjuka inte längre har möjligheter att klara kostnaderna för sin sjukvård.
     I takt med redovisade försämringar har intresset för alternativ hälsovård ökat liksom intresset för att genom egenterapier vårda sin hälsa. Den komplementära medicinen har under sista årtiondet stegvis ökat sina utbildningsnivåer och står idag kunskapsmässigt bättre rustade för sin yrkesroll än någonsin tidigare. Datorisering och elektronisk utveckling har gett möjligheter till nya diagnos- och behandlingsmetoder. Kvalitativt har därför dagens terapeuter möjligheter till mer avancerad hälsovård än vad som var fallet för 10 -15 år sedan.

Prostatacancerns utvecklingsstadier:

Stadie       Symtom                Knutor                 Lab. resultat                    Metastaser
A              Inga                       Inga                      Negativt                          22 %
B               Inga                       Inga                      Negativt                          54 %
C               Inga el tidiga        Förhårdnader       Sura fosfater                  77 %
                  urinerings-           der kan före-
                  besvär.                  komma ibland
D               Bensmärta            Varierande            Sura fosfater                   Ja
              hos 25 %              förhårdnader       5 års överlevnad
                  Urinerings-                        
                  besvär

Risken för metastasspridning är således stor redan innan prostatatumören går att upptäcka med de diagnosmetoder som tillämpades när boken Att förstå cancer gavs ut. Cirka 80 % av de sekundärtumörer som orsakats av metastaser från prostatacancer är skelettcancer. Tumörer i skelettet orsakar mycket smärta genom att det fria tillväxtutrymmet är så litet. Trycket på nerver blir därför stort och långvarigt.
   Man har uppskattat att en typisk cancerpatient har 10 miljarder cancerceller. Även om kemo-terapibehandlingen är så effektiv som 99,9999 % så skulle det ändå bli kvar 1 miljon överlevande cancerceller, vilket räcker för att sätta igång sjukdomsprocessen igen.
      Citatet är hämtat ur boken Livets Vetenskap skriven av läkaren Deepak Chopra. Det är alltså inte bara en tidig diagnos är viktig för ett lyckat slutresultat. Alla åtgärder som ökar kroppens egna försvarsmekanismer är värdefulla. Både vid cellförändringar och efter avslutad cancerbehandling är det immunförsvarets aktivitet och förmåga till kamp som avgör om en cellmutation eller en metastas kan utvecklas till cancer eller inte. Under behandlingstiden är det kroppens förmåga att avgifta och transportera bort restprodukterna från cellgift och strålning som avgör hur vi mår. Fungerar avgiftningen dåligt minskar kapaciteten att återskapa blodkroppar i rätt mängd. Vi har därför en skyldighet mot oss själva att hålla lever, lungor, njurar och immunförsvar i bra kondition. Det kan vara avgörande för vår framtid.
     Skolmedicinens budskap kan vara dubbeltydiga vilket framgick av en intervju med urologen Jonas Hugosson i TV-programmet Livslust. Han berättade att PSA-prov numera avslöjar prostatacancer ungefär 10 år tidigare än vad man kan göra utan detta prov. Med dess hjälp har man i en studie kunnat bota 97 % av de upptäckta fallen. Ändå förordas inte en allmän provtagning.
     Skälet är att många av de cancerfall som upptäcks är ofarliga typer av prostatacancer vilka inte skulle ge patienten några besvär. Ett förhöjt PSA-värde är i ca 25 % av fallen indikation på att det är fråga om prostatacancer. Innan diagnosen är säker måste flera prov tas vilket är en orsak till varför det anses tveksamt om man ska göra provet. Ett annat skäl är att nuvarande behandlingsmetoder ger så allvarliga biverkningar att nyttan kanske är mindre än skadorna, även om det nu finns mediciner som kan avhjälpa dessa.

Är det läkaren uppfattning eller landstingsekonomin som styr?

Vad ska man som lekman tro om sådana uttalanden? Som framgått är det närmast omöjligt att nå ett hundraprocentigt resultat vid cancerbehandling. Klarar inte immunförsvaret av att döda kvarvarande cancerceller är det liktydigt med återfall. Naturligtvis ska ändå att alla män över 50 få ta detta prov. Inte bara en gång, utan om de så önskar varje år, för att få veta hur det är ställt.
     Lika självklart ska kvinnor ha motsvarande rättighet till rutinundersökningar när de känner oro för något även om läkaren tycker det är onödigt med provtagning. Det finns ingen som känner sin kropp bättre än individen själv. Alltför ofta har sådan oro besannats i senare skede när oddsen för en lyckad behandling varit sämre. Oro kan dessutom vara ett större hot mot hälsan än vetskapen om en sjukdom. Detta gäller speciellt om kunskapen kan utnyttjas för att öka motivationen att med alla medel bekämpa hotet mot hälsan.
     Apropå bröstcancer har det kommit ny teknik för att undersöka spridning av metastaser från denna. Genom att injicera en radioaktiv isotop invid tumören kan man följa dess väg och se vilken lymfkörtel den först visar sig i. Denna körtel opereras bort och undersöks. Är den fri från cancerangrepp gäller det med 95 % säkerhet också övriga lymfkörtlar. Många lymf- och bröstoperationer kan inbesparas. Metoden har använts sedan 1997/98 bl.a. vid Huddinge och Västerås sjukhus. Investeringen är ca 200 000 kronor, vilket bör 10 inbesparade operationer bör finansiera. Landstinget i Sörmland anser inte att detta är angeläget. I en intervju säger hälso- och sjukvårdschefen: Inte nu, men kanske framöver. Man kan bara hoppas att alla röstberättigade - oavsett partitillhörighet - visar sitt missnöje genom att kräva att alla ledamöter som ställt sig bakom beslutet utesluts från nominering vid nästa val.

Redovisa dina alternativa preparat för läkaren

Vid studier av de forskningsresultat som redovisas i boken bör Du tänka på att det inte är självklart att resultat på försöksdjur alltid är tillämpliga på människor. Vi har också olika förutsättningar att tillgodogöra oss preparat och behandlingar. Därför kan både resultat, och den tid det tar för att nå förändring i ett tillstånd, variera från individ till individ. Ett sämre resultat kan t.ex. bero på att kroppen inte kan upp vissa näringsämnen. I sådana fall kan brister uppstå även om kosten är fullvärdig. (Se vidare i kapitel 12 under enzymer).
     Går Du under läkarbehandling, glöm då inte bort att rådfråga Din läkare om Du tänker börja med kompletterande terapier! Tillskott kan nämligen ibland påverka effekten av andra mediciner. Ta först själv reda på så mycket Du kan om vilken nytta tillskottet kan göra! Då kan Du bättre utvärdera läkarens synpunkter. Vissa läkare underskattar nästan allt som inte tillhör skolmedicinen. Lyssna därför noga och begrunda alla synpunkter, men glöm inte att det är Du själv som får bära alla konsekvenser som kan inverka negativt på Din framtid.
     Undersökningar visar att nästan hälften av cancersjuka världen över använder alternativa preparat eller behandlingar som komplement till den skolmedicinska behandlingar. Förmodligen gäller det också för många andra sjukdomar. Patienterna har alltså inte lika stort förtroende för skolmedicinska behandlingar som läkarna. Med öppnare inställning kan terapier som kompletterar varandra utnyttjas bättre och patienten därmed få bättre hjälp.
     Ibland vill patienter välja bort en skolmedicinsk behandling. Det kan vara cellgift, operation eller strålning vid cancer eller operation vid kärlförträngning. Självklart ska detta respekteras. Den som t.ex. vill prova EDTA-behandling, innan en hjärtoperation tas till som sista utväg, bör få sådan behandling genom sjukhusets försorg.
     Man ska inte behöva söka sig till privatläkare eller sjukhus utanför Sverige för behandlingar som runt om i världen gett så goda resultat. Det betyder mycket för patienternas livskvalitet om operationer som inte är absolut nödvändiga kan undvikas. Dessutom sparar det pengar och frigör operationstid för andra åkommor med långa kötider. En stor investering som gjorts - t.ex. för By-passoperationer - ska inte motivera sådana ingrepp på patienter som kan bli hjälpta lika bra på annat sätt. EDTA-behandling är totalt sett billigare än operation. (Se artikel i Näringsråd & Näringsrön, nr 6, 2001).
     Självklart ska sådana behandlingar ingå i högkostnadsskyddet oavsett var de utförs. Det är en skam när potenshöjande medel, bantningsmedel och datorer i olika sammanhang subventioneras samtidigt som sjuk- och livsuppehållande vård ska betalas privat. I Katrineholm diskuterades t.ex. vem som ska betala sonderna vid sondmatning, patienten, Landstinget eller kommunen.
     Regeringen deklarerade för några år sedan att riktad forskning skulle prioriteras. Forskning som inte kan utmynna i patenterade preparat är ointressanta för läkemedelsbolagen. Det är orsak till att forskning rörande naturliga substanser är eftersatt. Därför är det av samhällsintresse att delar av de forskningsanslag som regeringen kan styra disponeras för studier av komplementära tillskott och behandlingar. Det finns många angelägna områden och flera av dem skulle betala sig på några år om de kom till större användning.
     Exempel på detta är de pH-balanserade behandlingar som är beskrivna i kapitel 3 och 9. Kan sådana resultat verkligen uppnås, innebär det mycket stora kostnadsbesparingar inom mentalvården. Kanske kan metoden också användas inom onkologin. Resultatet av Enbys forskning - se kapitel 18 - visar att en förutsättningslös granskning av Enderleins teorier är angelägen. Ifall felaktigt pH-värde i sjuk vävnad är grundorsak till metastasbildning, är det kanske möjligt att genom terapi återställa rätt pH-värde så att metastasbildning kan hämmas och förebyggas. Besannas denna tanke, kanske ett intakt lymfsystem och ett aktivt immunförsvar kan uträtta det skalpell, cellgift och strålning ofta misslyckas med. Chachouas forskning kan också bli av stor betydelse i detta sammanhang.
     Värdet av kosttillskott genom näringslösningar inom äldrevården bör också noggrant utvärderas. Bättre hälsa hos äldre ger inte bara dem bättre livskvalitet utan också personalen stora lättnader i arbetsbördan. Därmed ökar möjligheterna att ge de svårt sjuka mera omsorg. Näringslösningen bör innehålla substanser som kan tas upp direkt i blodet. Detta eftersom näringsupptaget via matsmältningen ofta är så starkt begränsad hos äldre människor att de lider av undernäring. I kapitel 3 finns en sammanställning över den påverkan olika näringssubstanser har på funktionen hos nervsystemet.
     Utvärdering av kinesiologi för att testa hur olika preparat belastar funktionen hos patientens vitala organ är också angeläget. Resultatet kanske kan bli att våra läkare i likhet med många terapeuter lär sig använda metoden. Genom ett sådant test, som inte tar lång stund, kan både läkare och patient se hur olika preparat belastar kroppens organ. Denna insikt ökar viljan att testa om andra preparat kan ha mindre skadlig påverkan. Kan några patienter räddas från biverkningar som kan leda till dialys, levercancer eller hjärtsjukdom är den tid testet tar väl använd. Du kan läsa mera om kinesiologi i kapitel 20.

*

Att behålla rörligheten och slippa ledvärkens gissel är närmast en gudagåva för dem som drabbats av dessa problem. Därför blev kosttillskott där Glukosamin (beskrivs i kapitel 7) ingick en hjälpare i nöden för dessa människor, och en storsäljare för hälsokosthandeln. Det fick stor publicitet i hälsospalter och lovprisades av patienter, terapeuter och läkare. Till slut kom detta även till Läkemedelsverkets kännedom. Följden blev att Läkemedelsverket i mars 2001 meddelade förbud för försäljning av alla glukosaminpreparat. De skulle receptbeläggas. Naturmedel med god effekt får inte saluföras fritt i Sverige, även om de är biverkningsfria. Föreskrifterna kring naturmedlen skärptes ordentligt 1993. I läkemedelslagen från detta år, stadgas:

§ 1, första stycket: Med läkemedel avses i denna lag varor som är avsedda att tillföras människor eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom eller användas i likartat syfte.

§3 : Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Läkemedelsverket får, om det är påkallat ur hälso- och sjukvårdssynpunkt, föreskriva att lagen helt eller delvis skall tillämpas på vara eller varugrupp som inte är läkemedel men ifråga om egenskaper eller användning står nära läkemedel

§ 5, rad 1: Ett läkemedel får säljas först sedan det godkänts

Enligt gällande lag är därför numera alla verksamma preparat läkemedel. Detta omfattar också allt som är avsett att ätas, drickas eller på annat sätt tillföras människan i syfte att förebygga, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom. Sådana ämnen ska mot en väl tilltagen avgift registreras och godkännas av Läkemedelsverket. Lagtexten ger således stöd för Läkemedelsverkets ingripande. Däremot är kritik befogad för att förbudet inte utfärdades så snart lagen trädde i kraft. Forskningsresultat hade redan då visat att glukosamin både kunde lindra och förebygga ledvärk.
     Läkemedelsverket har också en egen författningssamling. Där har plötsligt vid sidan av läkemedel även naturläkemedel fått en nyare definition. Den lyder:

(LVFS 1995:18) Med naturläkemedel förstås läkemedel där den eller de verksamma beståndsdelarna har ett naturligt ursprung, ej är alltför bearbetade lösning. Naturläkemedel får endast utgöra produkter lämpliga för egenvård i enlighet med väl prövad inhemsk tradition eller tradition i länder som med avseende på läkemedelsanvändning står Sverige nära.

I många fall blir det Läkemedelsverkets godtycke som avgör. Lavemang med tvållösning har sedan gammalt tillförts djur och människor vid svår förstoppning, vilket kan vara både plågsamt och få allvarliga följder. Ricinolja och Glaubersalt har samma effekt. Enligt lagens skrivning är de därmed läkemedel som nu ska vara godkända av Läkemedelsverket. Då de kan anses väl prövade enligt inhemskt tradition är det handläggarnas uppfattning som avgör hur de klassas. Tillverkas de i Kina, Sudan eller andra traditionsfrämmande länder ska det bli nobben.
     C-vitamin, Echinea och vitlökspreparat, är exempel på tre olika substanser som använts för att förebygga eller lindra förkylning. Våra riksdagsmän har röstat igenom att de ska definieras som läkemedel eftersom de var för sig och framför allt tillsammans har egenskaper som anges i § 1. De som representerar folket ska företräda sina väljare på bästa sätt. De som onödigt försvårar användning av medel som förebygger, lindrar eller botar sjukdom utan farliga biverkningar uppfyller inte detta krav.
     Det är självklart en skyldighet för varje riksdagsman att noga tänka igenom effekterna av varje lagförslag, speciellt dem som kan påverka folkhälsan. Ingen kan i sådana frågor gömma sig bakom partipolitik med bibehållen heder. Det är hög tid att tänka om. Lagstiftningen ska inte utgöra skyddad verkstad för statliga myndigheter och allmänna institutioner.
     Det borde också vara självklart att ingen riksdagsledamot ska rösta i ärenden som gäller lagfrågor med mindre än att de har insikt i och förståelse för de problem som lagförslaget behandlar. Detta låter självklart men tyvärr förlitar sig alltför många på partiets linje och myndigheters remissutlåtande i stället för att själva läsa in sig i ämnet. Det finns många frågor där det före beslutsomröstning borde deklareras att varje att varje riksdagsman röstar på eget ansvar och utan krav på att följa någon partilinje.
     Förbjud i stället medel utan positiv verkan och läkemedel med så svåra biverkningar att de orsakar skador på njurar, lever och syn eller andra sjukdomstillstånd. Den som i marknadsföringssyfte gör ett påstående om ett preparats effekter, bör föreläggas att samtidigt ange hänvisning till dokument som verifierar påståendet. Straff för underlåtelse kan vara vitesföreläggande samt indragning av preparatet till dess sådan verifikation kunde uppvisas.

*

Inom medicinsk forskning börjar tilltron till placeboeffekter passera gränsen för övertro. Det finns en harrang om influensa som säger att med doktorns hjälp blir Du frisk på två veckor, annars tar det 14 dar. Då är det inte placebo utan kroppens självläkande förmåga som ger utslag. Inom medicinsk forskning bortser man helt ifrån denna förmåga. Allt tillfrisknande utan hjälp av läkemedel hänförs till placeboeffekter. När man lärt sig skilja på dessa två faktorer har forskningen gjort ett kliv framåt. Börjar man dessutom undervisa läkare om noceboeffekternas negativa påverkan inom praktisk medicin medför detta ytterligare ett kliv framåt.

*

I Illustrerad Vetenskap, nr 7 1997, finns en artikel om fladdermöss där man inte bara berättar om dess fenomenala flygförmåga och högt specialiserade sinnen utan också redovisar teorier om hur dessa flygkonstnärer erövrade luften. Där står bland annat:

Under de senaste åren har forskarna med hjälp av bl.a. avancerade fotografiska tekniker och superkänsliga mikrofoner fått en fascinerande inblick i fladdermössens liv som flygare och jägare. Ändå är de fortfarande en av zoologins största gåtor. Som enda däggdjur har fladdermössen förmått lyfta sig från marken och trotsa tyngdkraftens bojor. Fortfarande saknar emellertid forskarna svaret på en central fråga: Varför och hur började fladdermössen flyga? De första fladdermössen liknade förmodligen små näbbmöss, som lever av insekter och andra smådjur på marken. Dessa möss började naturligtvis inte flyga från den ena dagen till den andra - det måste ha funnits mellansteg. Man har dock aldrig funnit någon fossil som är ett mellanting mellan mus och fladdermus.

Teorierna om fladdermössens erövring av luften är många. En del forskare tror att fladdermössen utvecklade sina vingar till primitiva håvar för att fånga insekter med. De hoppade helt enkelt upp i luften och fångade in bytet med de välutvecklade hudflikarna. Andra tänker sig att fladdermössen började sväva för att spara energi. Kanske kröp fladdermössens förfäder upp i träd eller på klippor och kastade sig ut i luften för att glida från plats till plats i stället för att gå till de nya jaktområdena. Oavsett vilken teori man lutar åt, gäller att fladdermössen med tiden utvecklade stora hudflikar och blev glidflygare. Senare blev hudflikarna till egentliga vingar, så djuren kunde ta sig fram för egen maskin. Parallellt fick de sitt ekolokaliseringssystem, kanske för att kunna orientera sig under flykten eller för att kunna avslöja insekter i kolmörker.

Fladdermössen är också utomordentliga flygare. Trots att deras vingar är tunna som plastfilm flyger de snabbaste arterna upp till 55 km i timmen. Andra är så skickliga att de även vid topphastigheten kan vända 180 grader inom en vinglängds flygsträcka. ...
... Vissa fladdermöss har så hög ämnesomsättning att deras hjärta slår 700 ggr per minut och energibehovet är så stort att de utan föda svälter ihjäl på ett par dagar. ...

Artikelutdraget får utgöra en illustration till frågan Vad är vetenskap? Så länge en hypotes är obevisad är det enbart en hypotes, oavsett vem som formulerat den. En hypotes utan saklig underbyggnad är fri fantasi. Begrunda meningen Man har dock aldrig funnit någon fossil som är ett mellanting mellan mus och fladdermus.

Vad händer om man hoppar från hög höjd? Växer det då plötsligt ut vingar? Nej, man slår sig illa om man fortfarande är vid liv. Hur skulle fladdermössen hux flux ha fått sina vingar och sitt inbyggda "radarsystem" till skänks? En långsam utveckling motsägs av att de dör om de inte får mat på ett par dagar. Även om de suttit i dvala under denna utvecklings-tid måste enbart vingarnas utveckling ha krävt en energiproduktion som fladdermössen inte hade resurser till.
     Tänker man sig att samtliga medlemmar av en speciell grupp samtidigt undergick denna mirakulösa utveckling vid klipphoppet? Eller var det kanske en av varje kön som hoppade tillsammans och under sitt luftsprång fick förändrat DNA och gener så att en ny djurart kunde uppstå? I bland är vetenskapsmän mer benägna att acceptera hypoteser utan vetenskapliga kriterier hellre än att - som i detta fall - acceptera att fladdermössen uppenbarligen skapats med sina sinnen och sin kroppsutformning för att kunna fullgöra sin uppgift i det ekologiska systemet.

Vid Nobelprisutdelningen 2001, fastslog en talare vår härstamning från en enda urcell. Motiveringen var att samma gentyp av "nyckelkaraktär" hittats i olika organismer. Med denna logik kan man säga att alla bilar härstammar ur en enda urplåtbit och alla bakverk ur ett urfrö. Genom slumpens inflytande har olika fabrikat och årsmodeller respektive sädesslag och recept vuxit fram. Skapandets kreativitet har aldrig existerat. Annars är det vanligt att även kreativa skapare, om det går, söker utnyttja befintliga komponenter i olika skapelser.
     Med detta vill jag rekommendera kapitel 24 som ägnats åt dessa frågor. Kapitel 25 behandlar frågorna om vad som händer bakom livets scen. Oavsett om vi är troende eller ateister har frågorna intresse och relevans. Hos många människor har svaren på dem - oavsett om de vunnits genom tro eller förnuft, och oavsett om de lett till tro eller förnekande - fått en avgörande inverkan på livsglädjen och den mentala hälsan. I helhetshälsa anser jag att även andlig eller själslig hälsa ingår något som som inte får förväxlas med psykisk hälsa. Rädslan för döden förstör livet för många människor. Herbert Tingsten var ett exempel på detta. Den som är fysiskt frisk men har ständig rädsla inför döden mår inte särskilt bra.

***
 

Från Kapitel 8 som handlar om Meridianerna, Akupunktur och TCM (traditionell kinesisk medicin) är följande stycke hämtat. 

Tilltron till placebo börjar gå till överdrift. De flesta forskningsstudier förutsätter att placeboeffekten på grund av ökad patientuppmärksamhet har haft den avgörande betydelsen när det gäller positiva effekter av behandlingar som inte fått Socialstyrelsens välsignelse. Är dessa effekter verkligen säkerställda? Då borde det vara naturligt att utnyttja dem i praktisk sjukvård. Om en patient alltid blir bättre om han/hon blir personligt uppmärksammad av sjukvårdspersonalen, varför sätts då inte resurser in på att utnyttja detta? I stället för dyra behandlingar kan Landstingen anställa "trivselnissar" som går omkring på våra sjukhus och behandlingshem och fixar uppmärksamhet och trivsel. Vilken lättnad för rekryteringen inom sjukvården eftersom de inte nödvändigtvis skulle behöva ha sjukvårdsutbildning utan bara medmänskligt intresse och positiv livssyn.

***

Från Kapitel 16 som handlar om THX  och är ett stycke nutidshistoria är följande utdrag hämtat:

Läs gärna de fullständiga recensionerna. Sökvägen är Boken / Recensioner.

   Upp en nivå