|
Det behövs ny
forskning
Inledning
Många sjuka i cancer har kunnat gäcka sina
läkares överlevnadsprognoser med många år tack vare behandling med THX. Efter
det att THX-kliniken gick i konkurs 2001 har många av dem som då använde THX dött sedan
de tvingats upphöra med sin behandling.
Grundorsak till konkursen var att THX var klassat som ett frilistat
läkemedel. Ett sådant läkemedel måste skrivas ut på recept av läkare, men
patienten får ändå betala hela kostnaden för behandlingen.
Av medkänsla för patienterna hade Göran Sandberg inte höjt priset för THX i
takt med sina ökade kostnader vilket blev företagets fall. Utöver rena
tillverkningskostnader måste även löpande kostnader för läkemedelsregistrering
och myndighetskontroller täckas.
Läkemedel som räddar liv bör naturligtvis rymmas inom
högkostnadsskyddet oavsett hur de är klassade av Läkemedelsverket.
En
förändring skulle innebära att THX åter kan tillverkas med kostnadstäckning
utan att den enskilda patienten drabbas. Samhällsekonomiskt är THX förmodligen
ändå ett kostnadseffektivt preparat jämfört med övriga läkemedel för samma
ändamål, speciellt om kostnader för orsakade bivekningar inräknas.
Elis Sandberg blev utsatt för förföljelse av
Socialstyrelsens dåvarande ledning som genom upprepade påhopp aldrig gav honom
arbetsro. Expertutredningar som i många stycken saknade vetenskaplig
underbyggnad lades till grund för rättegångar mot honom trots att tusentals
patienter verifierade THX förbättrat deras hälsostatus. I många fall har
THX-behandlade gäckat läkarnas prognoser om överlevnad med tiotals år.
Inget läkemedel kan bota alla cancerformer eller dem
som kommer in till behandling för sent. Det gjorde inte heller THX, men
flertalet av dem som inte kunde botas upplevde ändå en drägligare sista tid än
vad annars skulle ha varit fallet.
Patienternas vittnesmål hjälpte föga då
Socialstyrelsens representanter på förhand hade sin inställning klar. Sandberg
beskylldes ibland för att inte vara tillräckligt samarbetsvillig. Vid en
granskning kan nog konstateras att han med råge uppfyllde de krav som
myndigheterna rimligen kunde ställa på honom både som privatperson och som
småföretagare.
Du kan läsa mer om denna Häxjakt i modern tid
i min bok. Finn Dina vägar till bättre hälsa.
Det behövs ny och kompletterande
forskning om THX.
Det finns stora brister i det underlag som ligger till grund för
gällande förordning om THX. Det gäller såväl expertgruppernas utlåtanden som
Umeågruppens forskning och resultatredovisning. Detta framgår av kapitel 16 i
boken Finn Dina vägar till bättre hälsa och är inte enbart en lekmannamässig
tolkning. Professor Olof Lindahl skriver så här i sin bok Recept på hälsa
I ett försök att ta
reda på om THX ‑ behandlingen verkligen hjälpte, gjorde en expertkommitté en
uppföljning av en serie patienter som fick THX. Rapporten konstaterade att
patienterna visserligen sade sig vara mycket bättre efter behandlingen men att
man ”objektivt” ej kunde fastställa någon säker effekt. Denna rapport ‑ utförd
av ett flertal professorer och specialister ‑ måste betraktas som ett sällsynt
och dyrbart medicinhistoriskt dokument. Framtidens forskare kommer här
troligen att häpna över den utomordentligt låga eller obefintliga
vetenskapliga nivå som tillåts när det gäller att hävda det egna reviret.
Det kan sägas att Sandberg själv ingalunda
har lyckats bevisa värdet av sin behandling. Hans motståndare har dock haft
ännu svårare att bevisa att hans behandling är verkningslös, vilket de ändå
påstått.
Vad professor Lindahl syftade på är följande underlag till
expertgruppens utlåtande:
En sammanställning av
svar från 430 patienter som intervjuats personligen eller deltagit i enkäten,
(om upplevd effekt av THX-behandlingen) visade att minst 79 procent, och i
någon grupp så många som 95 procent, vittnade om förbättringar av
allmäntillståndet.
När expertgruppens senare redovisade resultatet av sin undersökning
skrev man följande:
Enligt den samlade
bedömningen förekom inom de tre sjukdomsgrupperna subjektiva effekter av
behandlingen med ökat psykiskt, och ibland kroppsligt välbefinnande.
Gruppen konstaterade dock att intet framkommit som tydde på att preparatet
haft någon botande eller objektivt fastställbar gynnsam effekt vid dessa
sjukdomstillstånd.
Understrykningen i slutkommentaren är gjord för att framhäva skillnaden mellan
verkligheten och expertgruppens redovisning. Döm själv om det är riktig
redovisning som legat till grund för myndighetsbeslut och lagstiftning!
För oss vanliga människor
blir slutsatsen av denna enkät en helt annan än
expertgruppens. När mellan 70–95 % vittnar om förbättringar är detta en
oerhört stark indikation på att så är fallet. Jag tror inte att speciellt
många av de läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet skulle kunna uppvisa
liknande resultat vid en enkätundersökning om patienten skulle ta in
registrerade biverkningar i svaret. Trots detta vittnesbörd från patienterna
om THX positiva inverkan kunde ingen expertgrupp inse att THX hade någon
effekt alls.
Thymuskörteln är av mycket stor vikt för vårt
immunförsvar. En av dess uppgifter är att utbilda de vita blodkroppar som går
under benämningen T-lymfocyter. De är utomordentligt viktiga i kampen mot
cancer, både i det tidigaste skedet av en tumörutveckling och i skedet efter
skolmedicinska behandlingar som cellgift, strålning och kirurgiska ingrepp.
Det är otroligt svårt att ta död på alla tumörceller och då behövs ett aktivt
immunförsvar för att förhindra återfall. Så här skriver den välkände läkaren Deepak Chopra i boken Livets vetenskap.
Många
anticancermediciner är mycket skadliga för kroppens immunförsvar; de angriper
ben-märgen där de vita blodkropparna produceras vilket får förödande effekter.
När kemoterapin sedan fortsätter blir patienten allt mottagligare för nya
former av cancer, och i vissa fall - så mycket som 30 % av bröstcancerfallen -
dyker ny cancer upp och patienten dör. Ibland är det inte heller statistiskt
möjligt att döda varje elakartad cell. Man har uppskattat att en typisk
cancerpatient har 10 miljarder cancerceller. Om hans kemoterapi är 99,9999 %
effektiv, så skulle det ändå bli 1 miljon överlevande celler, vilket räcker
för att sätta igång sjukdomsprocessen igen.
Trots att operativa ingrepp ofta kombineras med
efterbehandlingar med cellgift och strålning är det tveksamt om man kommer upp
till en så hög verkningsgrad. Ju effektivare ett cellgift är desto fler vita
blodkroppar dödas som biverkan. Håravfall är en annan biverkan som är lättare
att upptäcka.
~
Vid Umeå Universitet gjorde en grupp forskare en
studie över vad THX-preparatet innehöll. I sin rapport 1975 beträffande tymus
roll i immun-försvaret skrev de bland annat:
”Intresset
har under de senaste årtiondena mer och mer fokuserats på tymus roll i
immun-försvaret. Det senaste decenniet har utvecklingen gått snabbt, dels har
uppdelningen av lymfocyter i bl. a. tymusberoende (T-lymfocyter) och
Bursaberoende (B-lymfocyter) klarlagts, och dels har ett flertal hormoner från
tymus med verkan på immunförsvaret kunnat renas och karakteriseras. Vid
tillförsel av dessa renade hormoner till försöksdjur kan man erhålla – och om
detta råder i dag inte någon större oenighet – klara effekter på det
lymfatiska systemet”.
Studien redovisades i Läkartidningen, Volym 72,
nr 26 1975. I redovisningen ingick en tabell som redovisade effekterna av 11
tymushormoner och inhibitorer. Källa till denna tabell är ett forskningsarbete
utfört av T D Luckey Thymic Hormones. I tabellen redovisas 11 olika hormoner
av totalt tretton hormoner som man då visste ingick i thymuskörtelns
hormonproduktion. Tre av dessa hade antitumöreffekt, 5 är
antikroppsstimulerande, 5 stimulerade lymfopoesen (ung. beredning,
produktion), två stimulerar cellmedient immunförsvar.
Forskningsgruppen sammanfattade:
THX är ett
grovextrakt av tymus innehållande diverse cellstrukturer och utfällt material
samt komponenter lösliga i svaga saltlösningar. Rimligen innehåller extraktet
ovan diskuterade tymushormoner och hämmare. Om mängden tymosin, som ännu inte
är bestämd, är tillräcklig för att utöva effekt på immunförsvaret låter sig ej
bedömas.
-----------------------------
Upprepade injektioner
av THX torde kunna ge upphov till en ospecifik retning av immunförsvaret, och
man kan spekulera i möjligheten att detta skulle kunna ha en gynnsam effekt.
Således fanns klarlagt att 8 av hormoner hade
positiv betydelse för immun-försvarets bekämpning av sjukdomar. I
SOU-rapporten har detta redovisats med följande rader:
I en uppföljande
studie vilken redovisades i Läkartidningen Volym 73, nr 33, 1976 görs två
olika studier. Avsikten var enligt
kriterierna att om möjligt påvisa närvaron av hormon samt att fastställa
huruvida THX har infektionsskyddande effekt…
…Thymushormon borde,
om de finns närvarande i THX möjligen kunna öka T-lymfocyt-aktiviteten och
därmed höja infektionsskyddet
Ena studien utfördes som
in vitro studie (laboratoriestudie i provrör) där den aktiva
rosettbildningen studeras. (Tillvägagångssättet beskrivs
närmare i Läkartidningen).
Det visade sig att
aktiviteten varierade hos olika THX-preparationer. Sammanlagt studerades 14
satser. Av dessa hade 8 en signifikant stimulerande effekt, 2 låg vid
gränsvärdet och 4 var inaktiva. Resultatet för de återstående två redovisas
inte.
Vid tillsats av 40 µl
fysiologiskt koksalt eller 40 µl av Hanks buffert erhölls 15 + 5 % (S.D)
rosetter. THX ökade rosettbildningen till 30+ 6 %.
Skillnaden var signifikant, men aktiviteten hos
olika THX-preparationer varierade mycket. Aktiviteten hos viss THX-preparation
var dock tämligen reproducerbar. 8 stimulerande prov av 14 är 57 % medan 4
inaktiva prov av 14 är 28 %.
Skillnaden mellan effektiviteten hos proven kan
eventuellt bero på den gjorda centrifugeringen. Ett THX-preparat innehåller
enligt föregående undersökning i Umeå ett mycket stort antal kemiska
föreningar (säkert 1000-tals individuella molekyler). Efter centrifugering är
preparatet därför inte längre homogent och dess egenskaper blir därför inte
heller med säkerhet lika som det ursprungliga som inte genomgått någon
separation.
Jämför med ett prov på fetthalt hos mjölk. Mjölken i stävan har en viss
fetthalt. När den passerat separatorn (som är en centrifug) har grädden en
högre och skummjölken en lägre fetthalt. Därför är inte försöken inte direkt
jämförbara med de THX-behandlingar som gavs till patienter. Under rubriken
diskussion i gruppens redovisning står bland annat:
Resultaten visar att
THX innehåller faktorer som stimulerar den ”aktiva rosettbildningen” hos
lymfocyterna.
Det förefaller sannolikt att den påvisade ökningen av den aktiva
rosettbildningen med THX eller ett vattenextrakt av tymus verkligen
återspeglar en tymushormoneffekt.
Detta överensstämde med de rön två amerikanska forskare Goldstein och White
gjort rörande hormonet Thymosin som de lyckats framställa ur kalvbräss. Även
en tysk professor (Zoch) och en polsk docent (Skotniche) hade kommit till
samma resultat i sin forskning. De kunde också redovisa positiva resultat vad
gällde preparatets inverkan på det immunologiska försvaret. Professorn i
medicin Withold Kiczka vid Poznans universitet, påvisade att såväl det polska
TFX som THX, utöver inverkan på lymfocyterna, statistiskt signifikant ökar
fagozytkapaciteten hos neutrofila granulocyter. Samtidigt minskar båda
hydrokortisonets negativa effekter.
Över till djurförsöken.
I del två av denna studie undersöktes THX med tanke på dess effekt vid försök
på infekterade marsvin. Som tidigare redovisats var ett av Sandbergs första
studieobjekt utfört 1949, där tio marsvin som i forskningssyfte injicerades
med renodlade tuberkelbaciller. Det var denna studie Umeågruppen ville försöka
kopiera för att se om Sandbergs resultat kunde upprepas. Man skriver i
beskrivningen att försöket, som det kortfattat är beskrivet, förefaller lätt
att upprepa. Detta till trots görs flera avsteg som medför att det i egentlig
mening inte förekom någon upprepning.
Försöken utfördes med fyra
grupper marsvin med 11 djur i varje. Samtliga djur bestod av köns-mogna
marsvinshannar från en djurfarm i Sundsvall. Alla matades med pellets som
vitamini-serats med vitamin C samt kålrötter.
Två grupper utgjorde försöksgrupp och fick 6 dagar per vecka injektioner i
nacken, den ena gruppen med THX och den andra med tymus i fysiologisk
koksaltlösning . Av kontrollgrupperna vaccinerades den ena mot TBC medan
den andra lämnades utan åtgärd. Vaccinationen utfördes 14 dagar innan THX-injektionerna påbörjades.
I
den studie som man skulle efter verifiera skriver Sandberg:
”Jag tar 10 marsvin. Delar dessa i två grupper. Den ena
gruppen får dagliga injektioner med thymusextrakt, medan den andra är
kontrollgrupp. Efter 14 dagar får alla 10 marsvinen en injektion med renodlade
tuberkelceller.”
Umeåforskarna använde sig också av en
mycket svagare infektionsdos av TBC än Sandberg. Ändå ansågs det viktigt att
använda samma tidsrymd för försöket som Sandberg hade gjort. Det naturliga
förloppet som Sandberg beskrev är att marsvin som är mycket känsliga för
tuberkulos dör efter 5-6 veckor. Så skedde också vid hans försök där det
första kontrolldjuret dör efter 5 veckor. Därför avbröt han försöket vid denna
tidpunkt.
Vid en mycket svagare infektionsdos ändras naturligtvis dessa förutsättningar.
Ändå avlivas alla djur efter 35 dagar trots att de mår så bra att till och med
djuren i kontrollgruppen som inte fått något TBC-hämmande medel ökar i vikt.
Tuberkulinprov två dagar före slakt befanns vara negativa för samtliga djur.
Utmärkande för patienter som drabbats av TBC är
enligt Bra Böckers Läkarlexikon att sjukdomen utvecklas smygande med symtom
som trötthet, dålig aptit, viktförlust samt långvarig feber och hosta. Hela
förloppet av en förstagångsinfektion tar bara några veckor, och som regel har
patienten inga symtom. Men hos det stora flertalet utvecklas immunitet.
~
Fyra veckor efter
vaccinationen och två veckor efter det att THX- och TEX-injektionerna
påbörjades fick samtliga djur injektioner med tuberkelbaciller. Efter 5 veckor
avlivades samtliga djur, varefter deras lymfkörtlar, mjälte, lever och lungor
undersöktes. Samtliga djur hade två dagar innan tuberkulintestats. Resultatet
blev följande:
I gruppen som
vaccinerats dog ett djur tre veckor efter nedsmittningen. Tuberkulösa
förändringar påträffades hos 7 av de 10 kvarvarande djuren. Dessa djur ökade i
genomsnitt 80 gram under testperioden. Bakteriehalten hade en variationsbredd
mellan 1-25 bakterier/viktenhet med ett genomsnitt på 16 bakterier/viktenhet.
I gruppen som fått THX
överlevde alla men samtliga bedömdes enligt mikroskopisk bedömning ha
utvecklat TBC (8 av 11 djur vid odling). Spridning till mjälten noterades för
flertalet av dessa. Enligt redovisning i en tabell hade spridning till mjälten
skett för samtliga djur. Flera djur fick ödem på injektionsstället efter två
veckor varför detta fick flyttas längre ner på ryggen. Djuren i denna grupp
hade minsta viktökningen (4 djur minskade i vikt) under försökstiden och
största bakteriehalten vid odling. Variationsbredden 5-250 bakterier
/viktenhet med ett genomsnitt på 105 bakterier /viktenhet.
I gruppen som
injicerades med TEX dog 1 djur efter 7 dagars behandling. Även i denna grupp
noterades reaktioner på injektionsställena, dock i mindre omfattning än i
THX-gruppen. TBC påvisades hos 9 av 10 kvarvarande djur. Spridning till
mjälten noterades för alla djur. Djuren ökade i genomsnitt med 30 gram under
försökstiden (2 minskade i vikt). Bakteriehalten hade en variationsbredd på
2-100 bakterier /viktenhet med ett genomsnitt på 46 bakterier /viktenhet.
I den obehandlade
kontrollgruppen återstod 10 djur men det sägs inte hur det 11: e dött. TBC
påvisades hos samtliga överlevande i såväl lymfkörtlar som i mjälte.
Bakteriehalten hade en variationsbredd på 20-250 bakterier /viktenhet med ett
genomsnitt på 92 bakterier /viktenhet.
Mina funderingar rörande dessa försök gäller
närmast upplägget av försöksserien. Om man nu ville kontrollera Sandbergs
försök, varför försöker man då inte utföra exakt likadana försök. Det hänvisas
till att man inte fått tillräckliga uppgifter från Sandberg om doserna vid
försöket. Om nu detta var stötestenen borde väl grupperna i stället injicerats
med olika kraftiga doser THX på samma dos av tuberkelbaciller för att se i
vilken mån detta hade avgörande betydelse. Likaledes bör samma typ av
tuberkelbakterier ha använts och framför allt en infektionsdos som avsåg att
framkalla dödsfall
Varför matades djuren med vitaminiserad pellets
före försöket? Detta måste avsevärt förändra motståndskraften och
överlevnadstiden hos djuren. Ändå blev den tidsrymd Sandberg använt för
försöket något heligt som skulle följas. I Sandbergs försök avbröts försöket
den 35 dagen därför att det var då det första djuret dog. Mot denna bakgrund
borde Umeåforskarnas försök pågått till dess första djuret dött i TBC.
Det bör också påpekas att samtliga djur i
THX-gruppen överlevde 35 dagar och att tre av dem var fria från TBC. I den
obehandlade gruppen hade alla djur smittats. Om nu syftet med försöket
var att kontrollera om THX hade någon effekt på immunförsvaret så måste svaret
vara ja. Försöket visar även att THX med 3 av 11 överlevande djur utan
smitta är effektivare än TEX där 1 av 10 överlevande var utan angrepp.
Försöksresultat
kan utifrån uppställda kriterier tolkas på många olika sätt och denna tolkning
är tyvärr inte alltid neutral vilket blev bevisat av en fuskande forskare på
en känd institution så sent som för något år sedan.
Man kan fråga sig varför dåtida läkare och
forskare inte öppet ifrågasatte expertgruppernas utsagor och stödde Sandberg.
Det fåtal som gjorde detta hotades att förlora sin läkarlegitimation. Ingen
ville naturligtvis förlora sitt levebröd. Du kan läsa mer om detta i bokens
kapitel 16!
Det finns med stöd av ovanstående skäl att utföra
en kompletterande forskning. Numera är TBC en övervunnen sjukdom. Jag föreslår
därför en studie med följande kriterier.
50 marsvin i likartad
ålder, som genom veterinärundersökning konstateras ha normal hälsostatus,
numreras och delas sedan upp i två lika stora grupper med likartad
könsfördelning och likartad yttre fysik. Därefter lottas med hjälp av en
slumpgenerator fram vilken av grupperna som ska utgöra kontrollgrupp. Samtliga
djur infekteras med samma typ av dödlig cancersjukdom. THX-gruppen får
dagligen en THX-injektion avvägd att motsvara den injektion som Sandberg
använt till sina patienter. Samtliga djur får likartad uppmärksamhet av
djurskötaren. Detta är viktigt eftersom det visat sig att djur som får extra
kärleksfull omvårdnad har större överlevnadsförmåga. Försöket pågår till dess
samtliga djur dött.
Eventuell skillnad i dödsfallsstatistik mellan grupperna utgör svar på om THX
har någon verkan eller inte. Kostnaden för detta försök måste ses som
bagatellartad om det visar sig att THX verkligen påverkar överlevnaden
positivt. Vid denna typ av försök finns det inga placeboeffekter att hänvisa
till.
Katrineholm 020616
Torsten Schönfeldt
Uppdaterad sidstandard 060314 |