www.narrator.se

 

Om helbrägdagörelse i "Andarnas makt"

 

Reviderad 080419

Utskrift i

Word

PDF

 

Trons kraft - eller en
Högre krafts välvilja

Miraklen i Lourdes

Rolf Karlsson den blinde predikanten som botade på Guds befallning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 


Allvarlig synskada botas genom helbrägdagörelse.

TV-programmet Andarnas Makt i TV-4 har säkert fått många tittare eftersom det "okulta," eller ska vi säga den del av verkligheten som vi inte förstår, intresserar många fler människor än de som vill erkänner detta.

Det tredje programmet handlade om helbrägdagörelse, något som de flesta av oss hört talas om men aldrig själva fått uppleva på nära håll. Nu fick vi med TV-kamerans hjälp följa hur en dansk man, Roger Pedersen, som till följd av en cykelolycka fått fraktur på kraniet som orsakat dubbelseende, en allvarlig synskada, vilken botades genom helbrägdagörelse.  Efter ingående undersökningar hade läkarna föreslagit ett kirurgiskt ingrepp som kanske skulle återställa Rogers normala seende, men Roger tvekade.

När TV-teamet kom i kontakt med honom hade han varit sjukskriven i tre månader för sin skada och gick med skydd för sitt högra öga eftersom han på grund av dubbelseendet annars inte kunde se sin omgivning klart vilket orsakade många triviala problem i vardagslivet, exempelvis att kunna hälla upp en kopp kaffe i koppen och inte utanför.

Tveksam till att bli försökskanin

Så var situationen när TV-teamet föreslog att han skulle bli "försökskanin" i en studie om skadan eventuellt kunde botas genom helbrägdagörelse vid ett möte i en kristen församling i Ringköping där en healer från USA, Charles Ndifon,  skulle hålla seans. Svaret blev först nej, men efter någon dags betänketid accepterade Roger som visserligen var mycket skeptisk men som trots allt inte tyckte sig ha något att förlora på att försöka. Innerst inne vet man ju aldrig och försöka duger är ett gammalt ordspråk värt att beakta.
Först tittar vi på lite fakta ur Bra Böckers läkarlexikon om dubbelseende av den typ Roger fick.

Där står följande:
Synrubbning där patienten samtidigt uppfattar två bilder av samma föremål. Vid dubbelseende med två ögon (vilket drabbat den aktuelle patienten) avviker ögonens synlinjer från varandra på så sätt att ljusstrålarna från en punkt i synfältet inte, som normalt samlas i motsvarande punkter på de två näthinnorna och därför inte av hjärnan kan samlas upp till en bild. Orsaken till denna form av dubbelseende (som försvinner när det ena ögat sluts) kan vara en ögonmuskelförlamning eller sjukdomar som tumörer eller blödningar m.m.

Nytillkommet dubbelseende bör alltid föranleda läkarkontroll

Jag kommer inte att recensera healingseansen som sådan. Detta eftersom jag aldrig varit på ett massmöte med healing i en kristen regi och därför inte vet vad som är normalt eller ej. Det framgick inte vilken religiös sekt som organiserade mötet men jag har läst om motsvarande möten hos Pingstvännerna, exempelvis har i Sverige den svenske predikanten Rolf Karlsson som själv är blind botat många människor på ett mirakulöst sätt under sina väckelsemöten. Den som är intresserad kan läsa om detta i boken Ljus i mörkret Boken har  ISBN 91.536.3975.8.

För att återgå till det möte som Roger tillsammans med TV-teamet besökte, så fick många människor på ett mirakulöst sätt sin hälsosituation förändrad vid denna sammankomst. Eftersom "seansen" följdes i direktsändning kunde varje tittare bilda sig en egen uppfattning om vad som hände. Som vid många andra väckelsemöten skapades en stämning i lokalen som påminner om masshysteri, d.v.s. när de församlade högljutt faller in i det extas artade beteende som predikanten genom sitt agerande mer eller mindre begär av mötesdeltagarna. Roger verkade dock tämligen oberörd av detta, verkade i stället i det första skedet lite trött och måttligt intresserad.

Healern började med att berätta för de församlade att det inte var han själv utan Guds Ande som botade och att han bara var verktyget som Gud använde. Därefter räknade han upp ett antal symtom och bad dem som kände sig träffade av symtombeskrivningen att komma upp på scenen. Det blev 12 personer som steg fram. En av dem var Christian, en yngre man som hade gått igenom två knäoperationer och legat inlagd på sjukhus. Sedan 3 månader tillbaka kunde han bara gå med stöd av sina kryckor eftersom smärtan annars var olidlig när han skulle röra sig. När healern efter ett kort samtal med honom förklarade att nu hade Jesus tagit på sig hans smärtor och uppmanade Christian  att släppa kryckorna eftersom han nu kunde gå dem förutan, kunde Christian glädjestrålande konstatera att smärtorna försvunnit och att han helt plötsligt kunde gå utan kryckornas avlastande stöd.

Stundom dramatiskt

Healingen av en kvinna i som hade smärtor i underlivet blev dramatisk. Ndifon sa att hennes sjukdom berodde på att hon var besatt av en ond ande som han nu skulle driva ut i Jesu namn. Kvinnan började skaka och kvida på ett skrämmande sätt. Genom att blåsa på henne med - som Ndifon sa - Guds Ande och högljutt befalla den onda anden att lämna kvinnan förstärktes bilden av att de kramper, som uppenbarligen orsakade kvinnan svårt lidande, illustrerade en kamp mellan det goda och det onda. Efter en stund försvann kvinnans kramper.  När Ndifon, efter att hon lugnat ner sig, bad henne att med sina händer trycka över det område av kroppen där hon tidigare haft smärtor kunde hon glädjerusig konstatera att smärtorna var försvunna, bokstavligen bortblåsta kanske man skulle kunna säga.

När healingseansen pågått ca två timmar var det dags för grupphealing. Det följde en ny symtomuppräkning och ny handuppsträckning. Ndifon bad nu alla icke troende som ville ha healing i Jesu namn att gå fram på på scenen och från hjärtat bekänna sin tro på honom och att Jesus hade kraft att bota deras sjukdomar. Man såg att Roger tvekade lite för att avge detta löfte innan han accepterade healerns uppmaning. Efter det att alla avgivit sina löften fick de order att omgående återta sina platser i möteslokalen. På vägen ner från scenen växlade Ndifon några ord med Roger och utlovade ett mirakel för hans räkning.

Andeutdrivning eller healing?

Nu började det tveksamma i showen. Healern uppmanade de sjuka att placera sin hand över det sjuka stället på sin kropp och började sedan högt och tydligt uppmanade alla cancerandar och alla andra sjukdomsandar (flera olika sjukdomar räknades upp) att lämna sina offer. Jag kände mig först lite chockad över hans ordval eftersom man nu kunde uppfatta det som att alla sjukdomar skulle kunna bero på andebesättning. Studiet av Roger var emellertid så intressant att jag mer eller mindre negligerade vad som i övrigt hände andra mötesdeltagare så länge kameran vilade på honom. Roger tog av sitt svarta ögonskydd och höll sin hand över det högra ögat. Man såg hur han kisade som för att se om något hade hänt. Eftersom det inte fanns något spår av glädje i hans ansikte tog jag för givet att han inte blivit hjälpt. Kameran la därefter fokus på några andra mötesdeltagare och helt plötsligt berättade man att Roger försvunnit från möteslokalen och att de inte kunde finna honom.

Vi mötte honom efteråt utanför möteslokalen där också Christian befann sig, och euforisk över sin bot sprang fram och tillbaka som ett litet barn i glädjefnatt över att åter kunna röra sig fritt utan smärta. Roger var till att börja mer sansad. Han berättade att han känt att något hade hänt i ögat och därför gått runt och tittat på olika föremål för övertyga sig om att han nu verkligen såg en enda bild i stället för som förut två suddiga. Han hade också frågat en annan mötesdeltagare ifall han stod rakt eller lutade sig åt något håll när han tittade. Detta eftersom han fått för sig att hans förändrade bildseende kanske kunde bero på att han lutade sig åt något håll och därmed själ gav upphov till förändringen. Efter en stund släppte tvivlen och man kunde av hans uppträdande förstå hur otroligt glad han var över det mirakel han varit med om.

Efterkontroll bekräftar synförbättring

Vid en efterkontroll en tid efter helbrägdagörelsen skulle tid  för operationen meddelas. Roger fick först genomgå en ny synundersökning för att fastställa det aktuella stadiet av dubbelseendet. Varken läkare eller annan personal hade informerats om vad som hänt Roger sedan föregående besök. (Hur man nu förklarade det faktum att undersökningarna följdes av ett TV-team som hade så stort intresse för hans synundersökning framgick inte i programmet.)

Den nya undersökningen visade att dubbelseendet var ett minne blott och att Roger vid denna undersökning hade ett perfekt djupseende vilket tidigare av naturliga skäl saknats. Vid efterföljande läkarbesök konstaterade läkaren att patienten återfått sin normala syn och att det inte längre var aktuellt med någon ny operation. Efter läkarkonsultationen  berättade Roger för läkaren vad som hänt och bad om hans syn på det inträffade.

Krystad förklaring av läkaren

Läkaren sa sig vara förtrogen med att det i bibeln berättades om mirakel i samband med helbrägdagörelse och att det fanns kristna som trodde att detta fortfarande kunde existera. För egen del var han inte beredd acceptera en sådan förklaring utan hänvisade till att det var förändringar i Rogers psyke som gjorde att han nu fått tillbaka sin syn. Detta är inte en ovanlig inställning även om läkarens förklaringsmodell i detta fall när synskadan orsakats av en fraktur är minst sagt orealistisk och fantasirik som det mirakel som faktiskt inträffade. Roger behöll sitt lugn och lyssnade utan kommentar när läkaren förklarade sin syn på tillfrisknandet. Efteråt sa han bara. Jag vet ju att det var på mötet det hände och att det som hände var ett mirakel som jag är så otroligt glad och tacksam för.

Uppföljningssamtalet

I det uppföljningssamtal som programledaren Malin Berghagen hade med Anders Åkesson som presenterades som ett duktigt och rutinerat svenskt medium kom det fram att de i likhet med mig - och säkert många andra - bägge hade reagerat negativt mot helbrägdagörarens sätt att uttrycka sig när han enligt eget talesätt drev ut sjukdomsandar av olika slag. Uttryck som "Jag befaller i Jesu Kristi namn alla cancerandar att lämna" tolkas naturligtvis av oss tittare som att hans uppfattning måste vara att varje sjuk människa blivit besatt av en ond ande som överför en speciell sjukdom till den kroppen på den person som denna speciella ande tagit i besittning. Tidigare i programmet sa emellertid Ndifon enligt textningen att sjukdomar i vissa fall berodde på att den sjuke var besatt av en ande.

På samma sätt som en ande som tar sig in i en fysisk kropp kan påverka psyket och personligheten hos den individ den våldgästar - det finns många bekräftade berättelser om personer med en eller flera sidopersonligheter - skulle det kanske teoretiskt vara möjligt att en "osalig" människoande som avlidit i cancer och besätter en annan kropp skulle kunna föra med sig de energifrekvenser som är speciella för denna sjukdom till sin nya boning. Detta känns emellertid mycket långsökt och saknar förmodligen relevans både i verkligheten och antagligen också i helbrägdagörarens tankevärld.

Försöker man definiera vad vi menar med en "ande" kan vi förhoppningsvis vara överens om att det inte är något som svävar omkring i ett vitt lakan, utan en energi i en form som normalt inte kan uppfattas av våra sinnen. Vår livskraft är också en form av sådan energi. Likadant är det med vinden som också är en energi som är osynlig för våra ögon till dess den påverkar något i vår omgivning som vi kan se röra sig av dess kraft, en flagga, en vindsnurra, eller träd som böjer sig i blåsten.

Ett annat exempel på energi är ljuset som vi vet uppträder både som kvantpartikel. All materia är uppbyggd av olika kombinationer av sådana partiklar och tillsammans bildar sammantagna frekvenser som blir den bildade materians kännemärke ur frekvenssynpunkt. På liknande sätt har våra celler olika frekvenser och alla de celler som tillsammans bildar ett organ ger detta organ en frekvens som blir unik för organet i fråga i friskt tillstånd. När en sjukdom angriper organet förändras denna frekvens allteftersom organets celler påverkas genom försämrat näringsutbyte och förändrad cellandning. I en inte alltför avlägsen framtid kommer enligt min och många andras uppfattning antagligen frekvensjustering av sjuka organ att ersätta dagens konventionella sjukdomsbehandling, åtminstone när det gäller lindrigare medicinska sjukdomar. Förutsättningen för detta är att inte läkemedelsbolagen med gemensamma resurser förmår att stoppa denna utveckling som allvarligt kommer att minska behovet av deras produkter. Det finns många exempel på detta när det gällt alternativa läkemedel.

Jag tror att förutsättning för healing och helbrägdagörelse är att det energitillskott som healern förmedlar på ett positivt sätt kan påverka och förändra de sjuka cellernas frekvens i ett tillstånd av hälsa återställs. För att åskådliggöra detta befaller healern i detta fall olika sjukdomsandar att lämna kroppen. Detta förfaringssätt upplevs naturligtvis som ett mellanting mellan vidskepelse och lurendrejeri för oss moderna människor som är främmande för ett sådant ordval. Förmodligen skulle knappast någon skulle bli klokare, eller få bättre insyn i vad som verkligen sker, om Ndifon i stället sagt att han i Jesus Kristi namn skulle förändra sjukdomsangripna organs frekvenser, balansera pH-värdena i kroppen hos de sjuka, eller förändra potentialspänningen över de sjuka cellernas cellmembran.

Det krävs en energiförändring för att åstadkomma en elektronförflyttning i en atom, vilket vid en sjuklig förändring av en cell, sker på den subatomära nivån.  Därför kan man kanske i ett ordval som skiljer sig från vad vi normalt använder, beteckna denna energi som ”en sjukdomsande” utan att egentligen ha gjort något större övertramp.

Om vi i stället ägnar oss åt vad vi alla kan förstå, kan vi konstatera att det verkligen hände något med de sjuka människor som deltog i vad man här kallade för healingseans, och att de mirakel som skedde på något sätt var förknippade med energier som förmedlades av Ndifon i Jesu Kristi namn. Om man i stället som vid Reikihealing kallar detta en förmedling av Universell energi, vilken genom healerns förmedling tillförs den mottagande partnern, saknar egentligen betydelse. Händelseförloppet är i princip detsamma och i bägge fallen lika oförklarligt - och därmed suspekt ur vetenskaplig synpunkt.

I eftersnacket som följde på programmet kritiserades inte bara upplägget och ordvalet. Det gavs också synpunkter tydde på att alla borde ha blivit fullständigt botade och att healern genom sitt uppträdande väckte falska förhoppningar hos dem som inte blev hjälpta genom att utlova att alla skulle bli fullständigt botade. Detta är enligt min mening en övertolkning eftersom mirakel endast utlovades till dem som både i med sitt hjärta och med sin mun erkände sin tro på att Jesus hade kraft att bota deras sjukdomar. Hur många som verkligen uppfyllde detta kriterium kan så vitt jag förstår ingen människa uttala sig om.

För att dra en parallell kan man då också säga att Anders Åkesson och andra spiritualistiska medier väcker falska förhoppningar hos varje besökare som besöker en seansandakt i förhoppning om att få ett meddelande från någon på andra sidan utan att så sker. Jag tror att varje person som är någorlunda insatt i hur mediala kontakter fungerar vet att mediet inte kan styra vad som kommer till dem från andra sidan och att en seans av naturliga skäl måste avslutas när "överföringsenergin" blir för liten.

Det förutsattes också i eftersnacket att alla besökare kom till mötet i förvissning om att de skulle bli hjälpta. Jag tycker Roger gav en bra illustration på att så inte var fallet. Han var, som vi hörde honom själv berätta, mycket skeptisk till det mirakel som hänt honom till och med sedan han blivit botad. Hans skepsis och bristande tillit på sin förmåga att tro framgick tydligt av hans tveksamhet, innan han förmodligen sist av alla hjälpsökande, räckte upp sin arm som bevis på att han ville bekänna sin tillit på att Jesus, genom Ndifon, skulle kunna uträtta mirakel med hans syn.

Roger åskådliggjorde också ett annat dilemma. Upplevelsen medförde en stark förändring i hans livssyn som han ändå inte riktigt ville ta till sig, vilket framkom när TV-reportern frågade honom om han numera erkände sig som kristen. Det framkom i hans svar att problemet var dubbelbottnat, dels kände han sig nog fastän han nog egentligen trodde fortfarande tveksam i sin tro och dels skulle ett liv som kristen medföra att han som han sa skulle bli tvungen att ”uppföra sig ordentligt”.

Detta är något symtomatiskt för de flesta av oss, vi vill kunna leva rullan och ha roligt medan vi lever och bli omvända och bli förlåtna några timmar innan liemannen tar hand om oss. Kanske bör vi tänka på vad "Sumpen" sa i en predikan i Floda kyrka när han tjänstgjorde där: Det är inte säkert att Gud vill bara för att Du vill och när Du vill. Ett annat uttalande som kanske är viktigt att påminna sig är vad Jesus sa till alla dem han botade: Det är Din tro som hjälpt Dig. Förmodligen är detta en viktigare faktor än de förhoppningar besökarna själva hade innan mötet med Ndifon.

I några fall medförde miraklet bara en temporär förbättring. En äldre man som inte kunnat gå själv på ett par år blev efter en månad sakta sämre igen för att gradvis försämras till sitt tidigare rullstolsburet tillstånd enligt en intervju som TV-teamet gjorde i en uppföljning. Trots allt upplevde denne man ett mirakel som varade i ungefär en månads tid vilket är mer än vad de läkare som behandlat honom kunde uträtta. Orsaken till hans försämring kan vara många, exempelvis tilltagande yrsel som gör att hans rädsla för att falla minskade hans lust att gå själv. Minskad motion medför i hans ålder snabbt muskelförtvining och en rekyl mot tidigare tillstånd. Christian däremot demonstrerade i samma uppföljning hur hans mirakel fortfarande pågick genom att åka rullskridskor framför TV-kameran. Ibland har vi kanske allt för stora krav på allt som inte tillhör den konventionella medicinen.

Jag är för min del mycket imponerad över vad som uträttades i Ringköping. Jag hoppas att programserien ska ge många människor intresse för att med eftertanke i sitt inre pröva i vilken utsträckning de fenomen som visas kan ha verklighetsbakgrund. Den som finner att detta är möjligt bör då fråga sig om denna verklighets enbart kan vara gällande i de sammanhang som vi får inblick i genom TV-programmet.

Malin Berghagen är bra som programledare men bör kanske i större utsträckning lita till sin egen insikt i frågor om kontakterna med andevärlden.


Katrineholm den 10 juni 2004

Torsten Schönfeldt

 

Tillägg 040621

Kom att tänka på några rader som jag skrev sommaren 2003 vilka kanske i sin enkelhet kan förklara varför inte alla som kom till Ringköping automatiskt blev botade. 

 

Sanningen i dina tankar,
och syftet bakom det du gör
är ibland en annan  än vad du utåt visar
dem du berättar om dem  för
Berättar så  att det ska passa dina syften väl


För andra kan du skapa illusioner
men inte för din egen själ
Den känner sanningen i alla dina tankar
 och syftet bakom allt du gör
Så gör också DEN
som själen rapporterar för

030830 TS

 

Kanske är det i bland bättre att vara en tvivlare som tror, än en troende som tvivlar.

 

 

 

Sidformat uppdaterat 060325